svårigheter och val behöver inte vara viktiga och livsavgörande men det kan dem också vara

dammsugarpåsar tar slut ...och då blir man arg....
och sen blir man stressad...
å så ska man till tandläkarn med dotra...

Väl framme leker vi med våra blå skoskydd,
(pratar med underliga röster- skoskydden alltså)
de andra (normala-lite tråkigare) människorna glodde åt vårt håll.
Själva undersökningen tog mindre än 5 min.
Sen började det...
välja ring....gah
hon hittade en som var fin. ok lugnt!
Sen ville lillasyster ha en också, det fick hon (snäll tandläkare).
Hon satt ju faktiskt stilla i 5 min! När vi efter mkt om och men
gick ut ur undersökningsrummet kom vi 3 steg.
Lillasyster gråter förtvivlat... fel färg!
Vi går tillbaka... jag hade ingen lust att släpa henne därifrån skrikandes.
Hon väljer å väljer å väljer till sist en ny. Allt ok, lugn och fin, frid och fröjd.
Den här gången kommer vi ända till skostället...
Stora tösen ,visade det sej, hade bara valt ring efter färg och inte provat den!
Den var alldeles för stor!
Hon utbrister i hjärtskärande gråt även hon.
Nu har mitt tålamod tagit slut.
-Nu får vi gå hem, de måste jobba på det här stället!
Hon fortsätter vråla och vi klär på oss.
Då kommer den snälle tandläkaren...
(han har väl hört oss antar jag)
Så han hämtar hela ringburken och då blir hon glad och väljer en ny ring och vi får gå hem.
Räknar till tjugo innan jag startar bilen.